Last Word

Vissa drinkar pekar automatiskt ut dig som cocktailnörd när du dricker dem. Kriterierna för sådana drinkar är ofta, men inte alltid:

1. Att de innehåller gin eller rye whiskey som bas.

2. Att de innehåller svårdruckna ingredienser. Den italienska bittern Punt e Mes och den franska likören Chartreuse är två exempel.

3. Att de är spritiga, och att de i övrigt ger ett vuxet och städat intryck.

En sådan drink, som uppfyller samtliga kriterier ovan, är Last Word. Det är en drink som inte en själ kände till här i Sverige fram till slutet av nollnolltalet, men tack vare den amerikanske bartendern Murray Stenson – som satte upp den på Seattle-baren Zig Zag Café:s lista 2004 – har världen återupptäckt en bortglömd pärla.

Det tackar vi Murray för.

Receptet hittade han i den gamla barboken Bottoms Up! från 1952, av Ted Saucier. Där står det att drinken introducerades i New York ungefär trettio år tidigare av Frank Fogarty, en vaudeville-artist som kallades för Dublin-trubaduren. Fogarty verkar ha varit 20-talets motsvarighet till dagens ståuppkomiker, en skämtare som drar fräcka one-liners åtföljda av en trumvirvel. Mer än så vet vi inte, förutom att han hade god smak när det gäller drinkar.

Recept Last Word

Och var hade Fogarty själv fått tag i receptet? I staden Detroit. Närmare bestämt i den privata medlemsklubben Detroit Athletic Club. Och eftersom det var ”ungefär trettio år sedan” han tog med sig receptet från Detroit till New York, innebär det att någon måste ha uppfunnit drinken under förbudstiden.

Vem den personen var vet vi tyvärr inte, för där slutar spåren. Att dricka alkohol var givetvis lite hysch-hysch under förbudstiden, och därför är det knappast förvånande att vi inte har namnet på den bartender (eller gäst) som uppfann drinken.

Ingredienser Last Word

Last Word

2 cl gin
2 cl grön Chartreuse
2 cl maraschinolikör
2 cl limejuice

Ingredienser: Här står det fritt fram att välja vilken gin du vill. Den behöver knappast vara anmärkningsvärd, eftersom den endast utgör en fjärdedel av ingredienserna, och de två likörerna är så pass kraftfulla att de ändå kommer att maskera känsliga nyanser i ett dyrt märke. Satsa på en gammal hederlig klassiker, som Plymouth, Beefeater, Gordon’s eller Tanqueray, så är du hemma.

När det gäller maraschinolikören har du två märken att välja på här i Sverige, varav båda finns i Systembolagets beställningssortiment. Det första är italienska Luxardo, som har en ganska frän karaktär. Det andra är kroatiska Maraska, som är mer finstämt och subtilt. Båda fungerar utmärkt.

Så gör du: Häll i samtliga ingredienser i en shaker och skaka sedan med is tills drinken är riktigt kall. Sila över i ett cocktailglas.

Last Word

Det som är så intressant med den här drinken är att balansen fungerar, trots att grundspriten bara tar upp hälften så mycket utrymme som likörerna. Det kanske beror på att grön Chartreuse innehåller en gargantuansk mängd alkohol (55%), medan maraschinolikören håller respektabla 32%. Det är alltså ingen mjäkig likörcocktail.

Fördelen är att man får lite av allt: sprit, syra, sötma och en frän karaktär från likörerna. Därför är Last Word essensen av vad en komplex drink ska vara. Prova den om du gillar utmaningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.