Jakten på varma supraledare

Ny artikel i Allt om Vetenskap. I månadens nummer skriver jag om den senaste forskningen kring supraledare — ämnen som leder ström utan resistans. Dagens supraledare fungerar bara vid riktigt låga temperaturer, men om forskare en dag lyckas framställa en rumstempererad supraledare kommer mänsklighetens energiförluster att minska betydligt.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+

Gutenbergs tryckpress

Denna månad skriver jag om Johann Gutenbergs tryckpress, uppfinningen som revolutionerade Europa på 1400-talet.

Få känner till att Gutenberg blev stämd och gick i personlig konkurs. Det skedde precis när han hade tryckt upp sin berömda bibel, som snart skulle komma att inbringa enorma summor. Var tvistemålet mot honom berättigat, eller blev han utsatt för fulspel?

Gutenberg var ruinerad. Hans stora livsverk, den mekaniska tryckpressen med rörliga typer, skulle nu generera pengar åt Johann Fust i stället för till honom själv.

Hur hamnade Gutenberg i denna prekära situation? Där går meningarna isär. Antingen hade han varit ekonomiskt oansvarig, eller så hade han blivit utsatt för ett utstuderat bedrägeri. Nog fanns en del märkliga inslag i affären: kort efter rättegången blev Fust och Schöffer affärspartners och tjänade stora pengar på Gutenbergs tryckpress. Schöffer gifte sig även med Fusts dotter. De två männen verkade stå närmare varandra än vad de tidigare hade gett intryck av.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+

Han knöt ihop kontinenterna

Cyrus Field hade en dröm. Han ville dra en flera tusen kilometer lång telegrafkabel tvärsöver Atlanten och sammankoppla London med New York.

Det fick han betala ett högt personligt pris för.

Läs mer om hur han först blev hyllad, sedan bespottad, och sedan hyllad igen i månadens nummer av Teknikhistoria.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+

Vatten är det nya guldet

I månadens nummer av Allt om Vetenskap skriver jag om gruvdrift i rymden, en framtida mångbiljardindustri.

Rymdgruvbolag som Planetary Resources och Deep Space Industries utvecklar i skrivande stund tekniker för att utvinna vatten ur jordnära asteroider. Artikeln förklarar varför ett kilo vatten i rymden är mer värt än ett kilo guld på jorden, och hur rymdvattnet kan hjälpa oss att kolonisera rymden till en bråkdel av dagens kostnader.

Branschen har fått en extra knuff av Luxemburg, som just nu satsar stort på att locka till sig rymdgruvbolag genom att erbjuda ett juridiskt ramverk och förmånliga skatteupplägg.

”Den händelse som fick Peter Marquez att elda upp sig så inträffade några dagar tidigare, den 11 november 2016. Då stiftade Luxemburg en ny lag som säger att privata företag har rätt att äga de fyndigheter de bryter i yttre rymden. Det kanske kan tyckas vara en småsak, men fram tills nyligen var det ingen självklarhet att privata företag har rätt till någonting utanför jorden.

1967 slöts Rymdfördraget, ett avtal mellan nationalstater som framför allt reglerade vad USA och Sovjetunionen hade rätt att göra i rymden. Då kom parterna överens om att ingen stat har rätt att militarisera eller göra territoriella anspråk i rymden. Rymdfördraget ger dock ingen vägledning när det gäller kommersiella anspråk. Av den anledningen har privata företag inte kunnat vara säkra på att det de i framtiden ämnar utvinna i yttre rymden verkligen tillhör dem.

Nu har alltså den privata äganderätten i rymden kodifierats. Luxemburg var visserligen inte först – 2015 signerade president Obama en liknande lag i USA. Men för företag som Planetary Resources betyder det mer att Luxemburg antar en sådan lag. Det enkla svaret är skatt. Luxemburg har förmånliga skatteupplägg som tillåter multinationella bolag att flytta pengar ut och in i landet mot ungefär en procent i avgift. Det är ett system som de största bolagen redan i dag använder för att få ned skatten, och rymdgruvbolagen planerar antagligen att göra likadant. Det vittnar inte minst deras nyanlagda filialer i Luxemburg om.”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+