Benjamin Franklin

Även om Franklin hade gift sig med Deborah Read i Philadelphia 1730, förblev han livet ut något av en kåtbock med aptit på andra, yngre kvinnor. Hans kärleksbrev till dessa kunde ibland vara riktigt kreativa. Som när han 1755 skrev till unga Catherine Ray (hon var 24, han 49), och gav henne levnadsråd enligt de fyra räknesätten: Hon borde addera till sin mans framtida förmögenhet, subtrahera alla onödiga kostnader, inte låta det uppstå någon division dem emellan, och multiplikation — ja, hur man multiplicerar sig skulle han gärna vilja lära henne personligen, men det ville hon ju inte tillåta…

Universalgeniet Benjamin Franklin hade många järn i elden. Mest känd blev han kanske för det järn som kunde dra till sig elden från himlen — åskledaren. Men han var också politiker, tryckare, optiker, vänsterprasslare och en hel del annat. Läs mer om hans händelserika liv i årets första nummer av Teknikhistoria.

Monsterteknik

De befinner sig egentligen på en betydligt varmare plats: Industrial Light & Magics inspelningsstudio i Kalifornien. Där justeras de med stor precision av stop motion-animatören Phil Tippett och hans team, som ser ut som ett gäng kirurger i sina andningsmasker. Man får nämligen inte nysa när man är omgiven av hundratals liter bikarbonat.

Hur animerades AT-AT-gångarna i Rymdimperiet slår tillbaka? Hur fick King Kong liv på vita duken 1933? Det och mycket mer avslöjar jag i månadens nummer av Teknikhistoria, i en stor artikel om stop motion-animering.

Söderhavsbubblan

Rykten och optimistiska framtidsprognoser sprids ibland med oärligt uppsåt i syfte att befria oss från våra pengar. Det minsta man kan fråga sig är därför: Vem står bakom informationen — och vem gynnas av den? 1720 lärde sig många britter den läxan alldeles för sent efter att ha investerat alla sina besparingar i Söderhavskompaniet, ”bolaget som alltid stiger i värde”. Och steg gjorde det — tiofaldigt — innan bubblan sprack. Då blev det uppdagat att allting i själva verket var ett luftslott.

Låter det bekant?

Läs mer i min artikel om Söderhavsbubblan i månadens nummer av Tema Historia.

Bröderna Montgolfier

Nyheter från luften, 19 september 1783, ombord aerostaten Réveillon. ”Vi mår bra. Vi har landat säkert trots vinden. Flygturen har gett oss en aptit.” Det var det enda vi kunde urskilja från de tre resenärerna, eftersom de inte kan skriva och vi underlät att lära dem franska. Den förste kunde endast säga ”kvack, kvack”; den andre, ”kuckeliku”; och den tredje, utan tvivel en medlem av lammfamiljen, svarade endast ”bää” på alla våra frågor.

I månadens nummer av Teknikhistoria skriver jag om bröderna Montgolfier och de första luftballongfärderna. Läs om mystiska gaser som ger större lyftkraft desto mer illaluktande de är, det franska flygpionjärfåret Montauciel, och hur markis d’Arlandes räddade sig själv och sin medresenär Pilâtre de Rozier från att gå under med en tvättsvamp.