Monsterteknik

De befinner sig egentligen på en betydligt varmare plats: Industrial Light & Magics inspelningsstudio i Kalifornien. Där justeras de med stor precision av stop motion-animatören Phil Tippett och hans team, som ser ut som ett gäng kirurger i sina andningsmasker. Man får nämligen inte nysa när man är omgiven av hundratals liter bikarbonat.

Hur animerades AT-AT-gångarna i Rymdimperiet slår tillbaka? Hur fick King Kong liv på vita duken 1933? Det och mycket mer avslöjar jag i månadens nummer av Teknikhistoria, i en stor artikel om stop motion-animering.

Söderhavsbubblan

Rykten och optimistiska framtidsprognoser sprids ibland med oärligt uppsåt i syfte att befria oss från våra pengar. Det minsta man kan fråga sig är därför: Vem står bakom informationen — och vem gynnas av den? 1720 lärde sig många britter den läxan alldeles för sent efter att ha investerat alla sina besparingar i Söderhavskompaniet, ”bolaget som alltid stiger i värde”. Och steg gjorde det — tiofaldigt — innan bubblan sprack. Då blev det uppdagat att allting i själva verket var ett luftslott.

Låter det bekant?

Läs mer i min artikel om Söderhavsbubblan i månadens nummer av Tema Historia.

Bröderna Montgolfier

Nyheter från luften, 19 september 1783, ombord aerostaten Réveillon. ”Vi mår bra. Vi har landat säkert trots vinden. Flygturen har gett oss en aptit.” Det var det enda vi kunde urskilja från de tre resenärerna, eftersom de inte kan skriva och vi underlät att lära dem franska. Den förste kunde endast säga ”kvack, kvack”; den andre, ”kuckeliku”; och den tredje, utan tvivel en medlem av lammfamiljen, svarade endast ”bää” på alla våra frågor.

I månadens nummer av Teknikhistoria skriver jag om bröderna Montgolfier och de första luftballongfärderna. Läs om mystiska gaser som ger större lyftkraft desto mer illaluktande de är, det franska flygpionjärfåret Montauciel, och hur markis d’Arlandes räddade sig själv och sin medresenär Pilâtre de Rozier från att gå under med en tvättsvamp.

Gutenbergs tryckpress

Denna månad skriver jag om Johann Gutenbergs tryckpress, uppfinningen som revolutionerade Europa på 1400-talet.

Få känner till att Gutenberg blev stämd och gick i personlig konkurs. Det skedde precis när han hade tryckt upp sin berömda bibel, som snart skulle komma att inbringa enorma summor. Var tvistemålet mot honom berättigat, eller blev han utsatt för fulspel?

Gutenberg var ruinerad. Hans stora livsverk, den mekaniska tryckpressen med rörliga typer, skulle nu generera pengar åt Johann Fust i stället för till honom själv.

Hur hamnade Gutenberg i denna prekära situation? Där går meningarna isär. Antingen hade han varit ekonomiskt oansvarig, eller så hade han blivit utsatt för ett utstuderat bedrägeri. Nog fanns en del märkliga inslag i affären: kort efter rättegången blev Fust och Schöffer affärspartners och tjänade stora pengar på Gutenbergs tryckpress. Schöffer gifte sig även med Fusts dotter. De två männen verkade stå närmare varandra än vad de tidigare hade gett intryck av.

Vatten är det nya guldet

I månadens nummer av Allt om Vetenskap skriver jag om gruvdrift i rymden, en framtida mångbiljardindustri.

Rymdgruvbolag som Planetary Resources och Deep Space Industries utvecklar i skrivande stund tekniker för att utvinna vatten ur jordnära asteroider. Artikeln förklarar varför ett kilo vatten i rymden är mer värt än ett kilo guld på jorden, och hur rymdvattnet kan hjälpa oss att kolonisera rymden till en bråkdel av dagens kostnader.

Branschen har fått en extra knuff av Luxemburg, som just nu satsar stort på att locka till sig rymdgruvbolag genom att erbjuda ett juridiskt ramverk och förmånliga skatteupplägg.

”Den händelse som fick Peter Marquez att elda upp sig så inträffade några dagar tidigare, den 11 november 2016. Då stiftade Luxemburg en ny lag som säger att privata företag har rätt att äga de fyndigheter de bryter i yttre rymden. Det kanske kan tyckas vara en småsak, men fram tills nyligen var det ingen självklarhet att privata företag har rätt till någonting utanför jorden.

1967 slöts Rymdfördraget, ett avtal mellan nationalstater som framför allt reglerade vad USA och Sovjetunionen hade rätt att göra i rymden. Då kom parterna överens om att ingen stat har rätt att militarisera eller göra territoriella anspråk i rymden. Rymdfördraget ger dock ingen vägledning när det gäller kommersiella anspråk. Av den anledningen har privata företag inte kunnat vara säkra på att det de i framtiden ämnar utvinna i yttre rymden verkligen tillhör dem.

Nu har alltså den privata äganderätten i rymden kodifierats. Luxemburg var visserligen inte först – 2015 signerade president Obama en liknande lag i USA. Men för företag som Planetary Resources betyder det mer att Luxemburg antar en sådan lag. Det enkla svaret är skatt. Luxemburg har förmånliga skatteupplägg som tillåter multinationella bolag att flytta pengar ut och in i landet mot ungefär en procent i avgift. Det är ett system som de största bolagen redan i dag använder för att få ned skatten, och rymdgruvbolagen planerar antagligen att göra likadant. Det vittnar inte minst deras nyanlagda filialer i Luxemburg om.”

Project Mercury

”Vem skulle få äran att åka upp först? Alan Shepard såg John Glenn som det största hotet. Glenn var en riktig helylleamerikan: han joggade varje morgon, rökte inte och var strikt trogen mot sin fru. Shepard kalkylerade att det nog är en fördelaktig image, så han tog efter några av Glenns vanor; han fimpade cigaretterna och började morgonjogga. Men han ville inte gå så långt som att sluta dricka cocktails eller vänsterprassla.”

Hösten 1957 skickade Sovjetunionen upp världens första satellit, Sputnik. Det såg inte bra ut från jänkarnas perspektiv. Svaret blev att svänga ihop ett aggressivt rymdprogram i all hast som kallades Project Mercury. Dess mål: att skicka upp världens första människa i rymden.

Hur det gick — och vad USA:s förste man i rymden gjorde när han blev kissnödig — berättar jag mer om i månadens nummer av Teknikhistoria.

Fokkers fantastiska flygplan

En händig rikemansson med ovanligt stark drivkraft. Men också en snillrik skojare, beroende på hur man ser det. Anton Fokker var mannen som förvandlade det tyska flygvapnet till en skräckinjagande terror från ovan under första världskriget. I årets första nummer av Teknikhistoria berättar jag om hans liv och flygplan, och hur han lurade världen att det var han själv som hade uppfunnit den synkroniserade kulsprutan.