Machine Gun Kelly

Hans kidnappare var oförsiktiga. En av dem skröt öppet om hur han hade stulit i 25 års tid. Han talade även med sin kompanjon om tidigare bankrån, och hur han nyligen hade tackat nej till ett jobb eftersom det skulle bli svårt att fly efteråt. Urschel utnyttjade deras pratgladhet. Han hade märkt att det passerade ett flygplan ovanför gården två gånger om dagen, och därför bestämde han sig för att fråga — dock inte alltför uppenbart — vad klockan var varje gång det inträffade. På det viset lyckades han lista ut att flygplanet passerade kvart i tio på förmiddagen, och kvart i sex på eftermiddagen.

Vad passar bättre i vintermörkret än lite spännande läsning om historiska brott? I nummer 2/2018 av Historiska Brott & Mysterier skriver jag om gangstern Machine Gun Kelly och hans vackra fru Kathryn, som 1933 gjorde misstaget att kidnappa en oljemiljonär med alldeles för gott minne…

Benjamin Franklin

Även om Franklin hade gift sig med Deborah Read i Philadelphia 1730, förblev han livet ut något av en kåtbock med aptit på andra, yngre kvinnor. Hans kärleksbrev till dessa kunde ibland vara riktigt kreativa. Som när han 1755 skrev till unga Catherine Ray (hon var 24, han 49), och gav henne levnadsråd enligt de fyra räknesätten: Hon borde addera till sin mans framtida förmögenhet, subtrahera alla onödiga kostnader, inte låta det uppstå någon division dem emellan, och multiplikation — ja, hur man multiplicerar sig skulle han gärna vilja lära henne personligen, men det ville hon ju inte tillåta…

Universalgeniet Benjamin Franklin hade många järn i elden. Mest känd blev han kanske för det järn som kunde dra till sig elden från himlen — åskledaren. Men han var också politiker, tryckare, optiker, vänsterprasslare och en hel del annat. Läs mer om hans händelserika liv i årets första nummer av Teknikhistoria.

Monsterteknik

De befinner sig egentligen på en betydligt varmare plats: Industrial Light & Magics inspelningsstudio i Kalifornien. Där justeras de med stor precision av stop motion-animatören Phil Tippett och hans team, som ser ut som ett gäng kirurger i sina andningsmasker. Man får nämligen inte nysa när man är omgiven av hundratals liter bikarbonat.

Hur animerades AT-AT-gångarna i Rymdimperiet slår tillbaka? Hur fick King Kong liv på vita duken 1933? Det och mycket mer avslöjar jag i månadens nummer av Teknikhistoria, i en stor artikel om stop motion-animering.

Söderhavsbubblan

Rykten och optimistiska framtidsprognoser sprids ibland med oärligt uppsåt i syfte att befria oss från våra pengar. Det minsta man kan fråga sig är därför: Vem står bakom informationen — och vem gynnas av den? 1720 lärde sig många britter den läxan alldeles för sent efter att ha investerat alla sina besparingar i Söderhavskompaniet, ”bolaget som alltid stiger i värde”. Och steg gjorde det — tiofaldigt — innan bubblan sprack. Då blev det uppdagat att allting i själva verket var ett luftslott.

Låter det bekant?

Läs mer i min artikel om Söderhavsbubblan i månadens nummer av Tema Historia.

Bröderna Montgolfier

Nyheter från luften, 19 september 1783, ombord aerostaten Réveillon. ”Vi mår bra. Vi har landat säkert trots vinden. Flygturen har gett oss en aptit.” Det var det enda vi kunde urskilja från de tre resenärerna, eftersom de inte kan skriva och vi underlät att lära dem franska. Den förste kunde endast säga ”kvack, kvack”; den andre, ”kuckeliku”; och den tredje, utan tvivel en medlem av lammfamiljen, svarade endast ”bää” på alla våra frågor.

I månadens nummer av Teknikhistoria skriver jag om bröderna Montgolfier och de första luftballongfärderna. Läs om mystiska gaser som ger större lyftkraft desto mer illaluktande de är, det franska flygpionjärfåret Montauciel, och hur markis d’Arlandes räddade sig själv och sin medresenär Pilâtre de Rozier från att gå under med en tvättsvamp.

Jakten på varma supraledare

Ny artikel i Allt om Vetenskap. I månadens nummer skriver jag om den senaste forskningen kring supraledare — ämnen som leder ström utan resistans. Dagens supraledare fungerar bara vid riktigt låga temperaturer, men om forskare en dag lyckas framställa en rumstempererad supraledare kommer mänsklighetens energiförluster att minska betydligt.

Gutenbergs tryckpress

Denna månad skriver jag om Johann Gutenbergs tryckpress, uppfinningen som revolutionerade Europa på 1400-talet.

Få känner till att Gutenberg blev stämd och gick i personlig konkurs. Det skedde precis när han hade tryckt upp sin berömda bibel, som snart skulle komma att inbringa enorma summor. Var tvistemålet mot honom berättigat, eller blev han utsatt för fulspel?

Gutenberg var ruinerad. Hans stora livsverk, den mekaniska tryckpressen med rörliga typer, skulle nu generera pengar åt Johann Fust i stället för till honom själv.

Hur hamnade Gutenberg i denna prekära situation? Där går meningarna isär. Antingen hade han varit ekonomiskt oansvarig, eller så hade han blivit utsatt för ett utstuderat bedrägeri. Nog fanns en del märkliga inslag i affären: kort efter rättegången blev Fust och Schöffer affärspartners och tjänade stora pengar på Gutenbergs tryckpress. Schöffer gifte sig även med Fusts dotter. De två männen verkade stå närmare varandra än vad de tidigare hade gett intryck av.

Han knöt ihop kontinenterna

Cyrus Field hade en dröm. Han ville dra en flera tusen kilometer lång telegrafkabel tvärsöver Atlanten och sammankoppla London med New York.

Det fick han betala ett högt personligt pris för.

Läs mer om hur han först blev hyllad, sedan bespottad, och sedan hyllad igen i månadens nummer av Teknikhistoria.

Vatten är det nya guldet

I månadens nummer av Allt om Vetenskap skriver jag om gruvdrift i rymden, en framtida mångbiljardindustri.

Rymdgruvbolag som Planetary Resources och Deep Space Industries utvecklar i skrivande stund tekniker för att utvinna vatten ur jordnära asteroider. Artikeln förklarar varför ett kilo vatten i rymden är mer värt än ett kilo guld på jorden, och hur rymdvattnet kan hjälpa oss att kolonisera rymden till en bråkdel av dagens kostnader.

Branschen har fått en extra knuff av Luxemburg, som just nu satsar stort på att locka till sig rymdgruvbolag genom att erbjuda ett juridiskt ramverk och förmånliga skatteupplägg.

”Den händelse som fick Peter Marquez att elda upp sig så inträffade några dagar tidigare, den 11 november 2016. Då stiftade Luxemburg en ny lag som säger att privata företag har rätt att äga de fyndigheter de bryter i yttre rymden. Det kanske kan tyckas vara en småsak, men fram tills nyligen var det ingen självklarhet att privata företag har rätt till någonting utanför jorden.

1967 slöts Rymdfördraget, ett avtal mellan nationalstater som framför allt reglerade vad USA och Sovjetunionen hade rätt att göra i rymden. Då kom parterna överens om att ingen stat har rätt att militarisera eller göra territoriella anspråk i rymden. Rymdfördraget ger dock ingen vägledning när det gäller kommersiella anspråk. Av den anledningen har privata företag inte kunnat vara säkra på att det de i framtiden ämnar utvinna i yttre rymden verkligen tillhör dem.

Nu har alltså den privata äganderätten i rymden kodifierats. Luxemburg var visserligen inte först – 2015 signerade president Obama en liknande lag i USA. Men för företag som Planetary Resources betyder det mer att Luxemburg antar en sådan lag. Det enkla svaret är skatt. Luxemburg har förmånliga skatteupplägg som tillåter multinationella bolag att flytta pengar ut och in i landet mot ungefär en procent i avgift. Det är ett system som de största bolagen redan i dag använder för att få ned skatten, och rymdgruvbolagen planerar antagligen att göra likadant. Det vittnar inte minst deras nyanlagda filialer i Luxemburg om.”